Ett stort tack till Helena Wikberg p\u00e5 L\u00e4nsstyrelsen i V\u00e4sterbotten f\u00f6r denna text och att vi f\u00e5r l\u00e4gga ut den p\u00e5 v\u00e5r hemsida. Texten kom till efter en guidad rundvandring i byn.<\/p>\n
Degern\u00e4s \u2013 lite historik<\/strong><\/p>\n Namnet Degern\u00e4s betyder \u201dden digra\/ stora udden\u201d<\/p>\n Det finns flera \u00e4ldre kartor \u00f6ver byn, dels fr\u00e5n 1600-talets geometriska avm\u00e4tningar.<\/p>\n I Geometrisk avm\u00e4tning fr\u00e5n 1693-95 fanns 10 hemman, placerade i en radby med g\u00e5rdarna bel\u00e4gna s\u00e5 att alla fick n\u00e4ra till stranden och \u00e4ngsmarken i \u00f6ster. Mellan Degern\u00e4s och Ris\u00f6n gick en havsvik in, detta omr\u00e5de \u00e4r torrt f\u00f6rst 1822.<\/p>\n Degern\u00e4s missionshus, typiskt 1920-tal med klassiska inslag och gr\u00e5 f\u00e4rgs\u00e4ttning. Degern\u00e4s missionshus<\/strong><\/p>\n V\u00e4ckelsev\u00e5g i byarna kring Ume\u00e5 p\u00e5 1910-talet.<\/p>\n 1913<\/strong> bildades \u201dDegern\u00e4s kristliga ungdomsf\u00f6rening\u201d. Medlemsantalet \u00f6kade och en st\u00f6rre samlingslokal beh\u00f6vdes, d\u00e5 besl\u00f6t man att bygga ett eget missionshus.<\/p>\n 1920<\/strong> avsattes 200 kronor till en byggnadsfond och en tomt ink\u00f6ptes (av John Johansson).<\/p>\n Einar Nilsson<\/strong> ritade huset, som sedan byggdes av Ernst Lindgren<\/strong> och Helge Jonsson<\/strong>.<\/p>\n 1928<\/strong> invigdes det av prosten Olof Ahnlund. Idag anv\u00e4nds av EFS (samt som samlingslokal f\u00f6r byn).<\/p>\n Huset har en typisk 1920-talskarakt\u00e4r, med nyklassicistiska drag; symmetri, stramt, svala kul\u00f6rer, \u00f6verljusf\u00f6nstren med sm\u00e5 rutor. P\u00e5 ett gammalt vykort kan man se att det hade sp\u00e5ntak fr\u00e5n b\u00f6rjan och att f\u00f6nstren hade en spetsig avslutning upp\u00e5t, b\u00e5de de stora f\u00f6nstren i kyrksalen och de sm\u00e5 invid porten.<\/p>\n Geometrisk avm\u00e4tning 1693<\/strong> \u2013 d\u00e5 fanns tio hemman, \u00e5tta p\u00e5 nedre \u00e5sen, och tv\u00e5 p\u00e5 \u00f6vre. \u00a0En gemensam f\u00e4gata fanns\u00a0 f\u00f6r flera av g\u00e5rdarna p\u00e5 \u00f6stra sidan. Sm\u00e5 \u00e5krar var bel\u00e4gna n\u00e4ra husen. Formen p\u00e5 dem var flikiga eftersom plogen inte \u00e4nnu b\u00f6rjat nyttjas, utan man pl\u00f6jde med j\u00e4rnskott \u00e5rder som tvingade dem att f\u00f6lja terr\u00e4ngen. S\u00e5dana sm\u00e5 \u00e4ldre \u00e5krar finns i sluttningen vid g\u00e5rdarna l\u00e4ngs \u00f6stra \u00e5sen finns vid bl a Bernts hus. P\u00e5 v\u00e4stra \u00e5sen fanns tv\u00e5 g\u00e5rdsl\u00e4gen dels ungef\u00e4r vid nuvarande 45:1 och dels h\u00f6gre upp l\u00e4ngs den \u00e5sen. Det ljusgr\u00f6na i kartan \u00e4r \u00e4ngsmarker, och g\u00e4rdsg\u00e5rdsstr\u00e4ckningar\/h\u00e4gnaderna \u00e4r v\u00e4l utritade. \u00c5kermark har utritats med heldragna linjer. Vattnet skymtar till h\u00f6ger.<\/p>\n Geometrisk avm\u00e4tning<\/strong> 1711 d\u00e5 fortfarande 10 g\u00e5rdar. Tydligare f\u00e4gator. Ett av de \u00f6versta hemmanen \u00e4r borta och ett ytterligare tillkommit n\u00e4ra A.<\/p>\n Avvittring 1783<\/strong>.\u00a0 D\u00e5 skildes statlig och privat mark \u00e5t., vad tillh\u00f6rde staten och vad tillh\u00f6rde byns allm\u00e4nning.<\/p>\n Laga skiftet 1883-1887 <\/strong>\u00a046 g\u00e5rdar varav 24 flyttades ut. Laga skiftet \u00e4r v\u00e5r st\u00f6rsta jordbruks, markreform som p\u00e5verkat landskapet mest. Mycket p\u00e5litliga vinklar och karteringar.<\/p>\n Degern\u00e4s 8:44, avstyckad 2006 ur hemmanet Degern\u00e4s 8:19 (adress Degern\u00e4s 281). G\u00e5rden och byggnaderna (MAH). Om museets byggnadsinventeringar (MAH). Degern\u00e4s 8:44 (Degern\u00e4s 281)<\/strong><\/p>\n Bostadshuset och ladug\u00e5rden p\u00e5 v\u00e4nstra sidan om v\u00e4gen, och tegelhuset p\u00e5 andra sidan v\u00e4gen h\u00f6rde tidigare till samma fastighet. Parstugan \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s det \u00e4ldsta bostadshuset och byggt p\u00e5 1800-talet. Tegelhuset \u00e4r byggt 1958. H\u00e4r kan man se en del f\u00f6r\u00e4ndringar som \u00e4r ganska vanliga p\u00e5 \u00e4ldre g\u00e5rdar i byarna runt staden: Parstugans ing\u00e5ng som<\/strong>tidigare satt p\u00e5 s\u00f6dra l\u00e5ngsidan, som vetter\u00a0mot ladug\u00e5rden, har flyttats till norra l\u00e5ngsidan. Det brukliga p\u00e5 de gamla g\u00e5rdarna var att byggnaderna var grupperade kring ett g\u00e5rdstun med ing\u00e5ngarna in mot g\u00e5rden. P\u00e5 senare tid (h\u00e4r 1970-talet) har man troligen velat avskilja bostadshuset lite fr\u00e5n ekonomibyggnaderna och d\u00e4rf\u00f6r flyttat d\u00f6rren. Tegelhuset byggdes i slutet av 1950-talet<\/strong> och d\u00e5 flyttade d\u00e5varande \u00e4garna in i det och hyrde ut det gamla huset. Det \u00e4r ganska vanligt att man vid den h\u00e4r tiden, mitten av 1900-talet, antingen renoverade och moderniserade det gamla bostadshuset (satte in badrum, nya ytskikt inne och ute som masonit och eternit o.s.v.) eller byggde ett helt nytt bostadshus p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n Degern\u00e4s 42:1 (adress Degern\u00e4s 293). G\u00e5rden och byggnaderna (MAH).<\/strong> Till g\u00e5rden h\u00f6r tv\u00e5 bostadshus, ladug\u00e5rd och uthus.<\/p>\n De \u00e4ldre kvarvarande g\u00e5rdarna i V\u00e4sterbotten har husen grupperade kring en fyrsidig innerg\u00e5rd, med ing\u00e5ngarna in mot den. F\u00f6re 1800-talet var g\u00e5rdarna helt kringbyggda, med hus p\u00e5 alla sidor, men senare \u00f6ppnades de upp s\u00e5 att det vanligaste blev tre l\u00e4ngor som h\u00e4r, med bostadshusen och ladug\u00e5rden invid g\u00e5rdstunet och \u00f6vriga uthus med lite friare placering. G\u00e5rdarna hade ofta m\u00e5nga olika hus som vart och ett hade sin egen s\u00e4rskilda funktion. F\u00f6rvaringsbodar, smedja, matk\u00e4llare, bastu o.s.v. Hus med \u201deldf\u00e4ngd verksamhet\u201d som smedjan och bastun l\u00e5g alltid ett stycke l\u00e4ngre bort fr\u00e5n g\u00e5rdens \u00f6vriga hus.<\/p>\n Bostadshus <\/strong>Stort och st\u00e5tligt, ombyggt p\u00e5 1920-talet, d\u00e5 tillkom f\u00f6rstukvisten i tv\u00e5 v\u00e5ningar. Kan \u00e4ven vara ombyggt tidigare, \u00f6verv\u00e5ningen upph\u00f6jd med n\u00e5gra timmervarv \u2013 vanligt att g\u00f6ra i mitten\/slutet av 1800-talet. I samband med detta satte man g\u00e4rna fasadpanel p\u00e5 huset om det inte hade det tidigare. D\u00e5 blev \u00e4ven f\u00f6rstukvistarna vanliga och de kunde vara rikt utsmyckade. Huset \u00e4r m\u00e5lat i ljusa kul\u00f6rer, vet inte hur l\u00e4nge detta hus har varit gr\u00e5vitt, men ljusa oljef\u00e4rger b\u00f6rjade man med f\u00f6rst i slutet av 1800-talet ute p\u00e5 landet och d\u00e5 p\u00e5 de rikaste g\u00e5rdarna. Innan dess var den falur\u00f6da slamf\u00e4rgen vanligast. M\u00e5nga hus hade ocks\u00e5 helt om\u00e5lad fasad – I Degern\u00e4s fanns \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet om\u00e5lade bostadshus. Detta \u2013 byggnadsmaterial och kul\u00f6rer – kan man se i de beskrivningar av husen som finns i gamla brandf\u00f6rs\u00e4kringshandlingar.<\/p>\n F.d. bagarstuga\/sommarstuga<\/strong><\/p>\n I detta hus var fr\u00e5n b\u00f6rjan i ena halvan en bagarstuga och i den andra halvan en bostad<\/strong> med k\u00f6k och kammare. Till denna bostadsdel flyttade familjen ut p\u00e5 somrarna och d\u00e5 passade man p\u00e5 att storst\u00e4da i det stora huset. Byggnaden har ocks\u00e5 under en period varit f\u00f6dor\u00e5dsstuga<\/strong> eller f\u00f6rm\u00e5nsstuga eller farg\u00e5ngsstuga, d.v.s. det hus som f\u00f6r\u00e4ldrarna fick flytta till n\u00e4r n\u00e5got av barnen, oftast \u00e4ldsta sonen, tog \u00f6ver g\u00e5rden och skulle bo med sin familj i det stora huset. Under en period p\u00e5 1950-talet h\u00f6ll byns sm\u00e5skola till h\u00e4r<\/strong>, det var m\u00e5nga barn i byn d\u00e5 och alla rymdes inte i skolhuset.<\/p>\n P\u00e5 1970-talet inreddes huset till en modern bostad.<\/p>\n Ladug\u00e5rden <\/strong>\u00e4r byggd p\u00e5 1920-talet i timmer, tegel och resvirke. Den ersatte troligen en \u00e4ldre ladug\u00e5rd som st\u00e5tt p\u00e5 ungef\u00e4r samma plats. Kanske \u00e5teranv\u00e4ndes delar av den n\u00e4r man byggde den nya. Den murade delen \u00e4r typisk f\u00f6r ladug\u00e5rdar fr\u00e5n tidigt 1900-tal. Innan dess var ladug\u00e5rdarna timrade.<\/p>\n Kornbod, vedbod\/vagnslider och potatisk\u00e4llare<\/strong> p\u00e5 andra sidan v\u00e4gen \u00e4r byggda i b\u00f6rjan av 1900-talet. De \u00e4r inte timrade utan har regelstomme.<\/p>\n Degern\u00e4s 5:13 (adress Degern\u00e4s 295). G\u00e5rden och byggnaderna (MAH). Vanliga skador och hur de har reparerats p\u00e5 detta hus (MAH). Degern\u00e4s 5:13 (Degern\u00e4s 295)<\/strong><\/p>\n Detta \u00e4r \u00e4nnu en v\u00e4lbevarad g\u00e5rdsgrupp p\u00e5 en av de \u00e4ldsta g\u00e5rdsplatserna i byn. Bagarstugul\u00e4ngan har omtalats som byns \u00e4ldsta kvarvarande byggnad.<\/p>\n Bostadshuset <\/strong>\u00e4r en st\u00e5tlig parstuga som tidigare hade en mer detaljerad fasad med omv\u00e4xlande st\u00e5ende och liggande panel. Vid renovering p\u00e5 1950-talet f\u00f6renklades den enligt tidens mode, man kapade till exempel av de utstickande knutskallarna, men huset har \u00e4nd\u00e5 bevarat mycket av sin karakt\u00e4r. Obs r\u00f6da f\u00f6nstren \u2013 trad kul\u00f6r tills med kromoxidgr\u00f6n<\/p>\n Bagarstugul\u00e4ngan i<\/strong>nneh\u00e5ller bagarstuga, vedbod och en bostadsl\u00e4genhet. Denna byggnad \u00e4r \u00e4nnu mer v\u00e4lbevarade \u00e4n bostadshuset i fr\u00e5ga om snickeridetaljer. Huset har kvar gamla f\u00f6nster och d\u00f6rrar och utsmyckade foder och lister. Observera knutl\u00e5dorna och f\u00f6nsterbeslagen. F\u00f6nsterbeslagen \u00e4r fr\u00e5n slutet av 1800-talet och f\u00f6nstret h\u00e4nger p\u00e5 mittposten, vilket \u00e4r lite ovanligt. Den gamla panelen \u00e4r bevarad p\u00e5 v\u00e4stra l\u00e5ngsidan, p\u00e5 gaveln har man bytt ut till ny med samma utf\u00f6rande som den gamla. Fotbr\u00e4dan\/fotlisten p\u00e5 v\u00e4stra l\u00e5ngsidan \u00e4r skadad, den f\u00e5r ta mycket stryk och man r\u00e4knade med att f\u00e5 byta den med j\u00e4mna mellanrum.\u00a0 Varsam renovering \u2013 byt bara ut de delar som \u00e4r skadade.<\/p>\n Ladug\u00e5rden <\/strong>har en \u00e4ldre timrad del bevarad, samt en murad del som tillkom p\u00e5 1930-talet. Mittemot bostadshuset stod tidigare ett par ekonomibyggnader.<\/p>\n \u201dSiris\u201d, Degern\u00e4s 45:1,<\/strong> m\u00f6jligen med redan p\u00e5 storskifteskartan 1791. S\u00f6dra delen av byn expanderade under 1800-talet (HW). G\u00e5rdens byggnader omg\u00e4rdar ett st\u00f6rre g\u00e5rdstun. H\u00e4r finns bostadshus, ladug\u00e5rdsl\u00e4nga och ett sommarhus. Sommarhuset var tidigare en parstuga med delades mellan tv\u00e5 br\u00f6der, s\u00e5 den andra delen st\u00e5r p\u00e5 fastigheten intill MAH Denna g\u00e5rd st\u00e5r p\u00e5 en fastighet som vid laga skiftet delades mellan tv\u00e5 br\u00f6der. D\u00e5 delade man p\u00e5 bagarstugan, som var en parstuga byggd 1869. Kvar h\u00e4r p\u00e5 den \u00e4ldre g\u00e5rden blev en enkelstuga och den tredjedel som var salen togs med till den nya g\u00e5rd som byggdes upp p\u00e5 den andra halvan av fastigheten, d\u00e4r den blev en del av bostadshuset. Den nya g\u00e5rden \u00e4r nuvarande Degern\u00e4s 43:1, Curt Lindgrens, som ligger v\u00e4ster om Siris.<\/p>\n Byskolan<\/strong><\/p>\n Fastigheten bildades 1906 och skolhuset byggdes 1908 av Degern\u00e4s byam\u00e4n<\/strong>. Innan dess hade skolundervisningen varit ambulerande mellan olika hem i Degern\u00e4s och St\u00f6cke. I b\u00f6rjan inneh\u00f6ll huset l\u00e4rosal och l\u00e4rarbostad men bara klass 3-6 rymdes s\u00e5 sm\u00e5skolan flyttade runt \u00e4nda till 1929 d\u00e5 skolan byggdes ut. Som vi h\u00f6rt tidigare var barnkullarna stora p\u00e5 1950-talet och alla rymdes inte i skolan d\u00e5. Byam\u00e4nnen sk\u00e4nkte skolan till Ume\u00e5 kommun som drev skola d\u00e4r fram till 1960. 1967 s\u00e5ldes skolan och blev privatbostad.<\/p>\n Skolhusbyggnaden \u00e4r ett s\u00e5 kallat s\u00e5gsp\u00e5nshus.<\/strong> S\u00e5dana b\u00f6rjade byggas i b\u00f6rjan av 1900-talet. I st\u00e4llet f\u00f6r timmer hade de en stomme av reglar som kl\u00e4ddes utv\u00e4ndigt med br\u00e4der och fylldes med s\u00e5gsp\u00e5n. F\u00f6reg\u00e5ngare till hur tr\u00e4hus byggs idag.<\/p>\n Ladprojektet<\/strong><\/p>\n Ladorna p\u00e5 sl\u00e4tten \u00e4r viktiga att bevara f\u00f6r landskapsbilden, de renoveras nu inom ett projekt som v\u00e4sterbottens museum driver med pengar fr\u00e5n L\u00e4nsstyrelsen, inom landsbygdsprogrammets \u00e5tg\u00e4rd Utvald Milj\u00f6, h\u00e4r kommer ca 80 lador att renoveras.<\/p>\n Industrin (MAH). Industrin \u2013 DEM-VERK Mekaniska AB<\/strong><\/p>\n Redan 1836 omn\u00e4mns en smedja p\u00e5 fastigheten. 1910 byggde N P Forsberg en st\u00f6rre smedja till sin son K A Forsberg. Han tillverkade jordbruksredskap och utf\u00f6rde olika smidesarbeten.<\/p>\n 1956 startade Henry Forsberg, ocks\u00e5 han smed, den verksamhet som skulle bli det som bedrivs idag. Nu \u00e4r moderbolaget Normek och h\u00e4r tillverkas st\u00e5lkonstruktioner till stommar, broar, m.m. 2007 fick man priset som \u00e5rets tillv\u00e4xtf\u00f6retag i Ume\u00e5 och samma \u00e5r vann personerna bakom en konstruktion tillverkad h\u00e4r St\u00e5lbyggnadspriset 2007. Konstruktionen var det \u201dsv\u00e4vande taket\u201d i V\u00e4llingby centrum, Stockholm. Det \u00e4r ett frist\u00e5ende tak \u00f6ver torget, glas p\u00e5 st\u00e5lskelett st\u00e5r p\u00e5 fyra h\u00f6ga pelare. En l\u00e4tt konstruktion som tycks sv\u00e4va \u00f6ver marken.<\/p>\n Degern\u00e4s 36:1. G\u00e5rdens ursprung och (tidigare) byggnadsbest\u00e5nd. <\/strong>P\u00e5 g\u00e5rden fanns ursprungligen ett flertal byggnader; tv\u00e5 bostadshus, ladug\u00e5rd med loge och storh\u00e4ssja samt flera andra ekonomibyggnader. (P\u00e5 1970-talet delades fastigheten i tre delar)<\/p>\n Det gula huset <\/strong>\u00e4r ett av de ursprungliga bostadshusen p\u00e5 g\u00e5rden. Det \u00e4r en partsuga byggd 1814. Trapphuset byggdes ut 1929. L\u00e4ngs med v\u00e4gen d\u00e4r det gr\u00f6na huset nu ligger l\u00e5g tidigare ytterligare en parstuga som revs f\u00f6r att ge plats \u00e5t det mindre huset 1938-39. Det lilla huset var t\u00e4nkt att bli f\u00f6dor\u00e5dsg\u00e5rd.<\/p>\n Ladug\u00e5rden<\/strong> \u00e4r byggd omkring 1911 och har en timrad ladug\u00e5rdsdel kl\u00e4dd med panel, en vagnslider i mitten och en h\u00f6nshusdel till h\u00f6ger (d\u00e4rav de stora f\u00f6nstren). Mot baksidan \u00e4r en loge och d\u00e4r har ocks\u00e5 funnits en storh\u00e4ssja i anslutning till logen. Det \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt att ladug\u00e5rdar \u00e4r p\u00e5byggda i olika etapper under olika tider, allteftersom behoven har skiftat.<\/p>\n Kornbod <\/strong>fr\u00e5n 1800-talets b\u00f6rjan. N\u00e4rmast kvadratisk plan, timrad i tv\u00e5 v\u00e5ningar. Typen vanligare i inlandet. Bodar \u00e4r de mest v\u00e4ltimrade byggnadstypen i l\u00e4net, fanns f\u00f6r fisk, is, k\u00f6tt, mj\u00f6l osv. Byggnaden v\u00e5rdades v\u00e4l och gick ofta i arv.\u00a0 Den \u00e4ldsta timmerbyggnaden i l\u00e4net \u00e4r en bod i Tegsn\u00e4set fr\u00e5n tidigt 1600-tal.<\/p>\n Vagnslider <\/strong>har tidigare varit del av en ladug\u00e5rd, ofta \u00e5teranv\u00e4nde man timmer fr\u00e5n \u00e4ldre byggnader n\u00e4r man byggde nya. Timrad p\u00e5 stengrund.<\/p>\n Skador: sjunkit, syllvarv ruttet, timmergavel skadad. \u00c5tg\u00e4rder: byt syll, rikta upp, kl\u00e4 in fasad och knutar med st\u00e5ende panel.<\/p>\n Ursprungligen var deras tak t\u00e4ckta med hyvlat tr\u00e4sp\u00e5n (p\u00e4rt). Det var det vanligaste takmaterialet p\u00e5 b\u00e5de bostadshus och uthus p\u00e5 landsbygden fr\u00e5n mitten av 1800-talet fram till b\u00f6rjan\/mitten av 1900-talet, d\u00e5 pannpl\u00e5ten kom. F\u00f6re 1800-talets mitt var taken t\u00e4ckta med n\u00e4ver. Fr\u00e5n b\u00f6rjan hyvlades sp\u00e5nen f\u00f6r hand, sedan kom mekaniska, vattendrivna och elekriska sp\u00e5nhyvlar i olika konstruktioner. Det g\u00e5r \u00e5t ca 100 sp\u00e5n per kvadratmeter och ett sp\u00e5ntak kan h\u00e5lla i omkring 25 \u00e5r. Sp\u00e5ntak l\u00e4ggs fortfarande men huvudsakligen i museala milj\u00f6er. Innan sp\u00e5ntaken var taken t\u00e4ckta av br\u00e4dor eller n\u00e4ver med ved eller torv som t\u00e4ckning.<\/p>\n I Degern\u00e4s h\u00e4ssjades h\u00f6et p\u00e5 snesor och j\u00e4rntr\u00e5d . F\u00f6r kornet s\u00e5 fanns f\u00f6rr m\u00e4ngder av storh\u00e4ssjor, vilka kan ses som l\u00e5ngsmala byggnader i lagaskifteskartan fr\u00e5n\u00a0 slutet av 1800-talet. Kornet h\u00e4ssjades senare p\u00e5 skylar\/snesar. N\u00e5gra rundlogar fanns aldrig h\u00e4r utan logarna har varit ihopbyggda med ladug\u00e5rdsl\u00e4ngorna.<\/p>\n Bagarstugan\/tv\u00e4ttstugan \u00e4r ovanlig, det \u00e4r s\u00e4llan tv\u00e4ttutrusningen finns kvar och \u00e4ven sj\u00e4lva tv\u00e4ttstugorna \u00e4r s\u00e4llsynta.<\/p>\n Ladan bortanf\u00f6r vagnslidret p\u00e5minner om en liten salpeterlada \u00e4ven om det \u00e4r oklart om det verkligen har varit fallet. Salpeterframst\u00e4llning var en bin\u00e4ring till jodbruket vid sidan av pottaska, tj\u00e4ra, kolflottning och s\u00e5gverksprodukter. Salpeterframst\u00e4llning till krut var vanligt i landet fr\u00e5n 1809 och fram\u00e5t \u2013 kulminerade p\u00e5 1830-talet. Skador:<\/strong> v\u00e4xtlighet n\u00e4ra, sjunkit, knutskallar borta \u2013 knutar glidit is\u00e4r, timmer anfr\u00e4tt p\u00e5 insidan. Om man sj\u00e4lv vill underh\u00e5lla\/reparera, t\u00e4nk p\u00e5: H\u00e5ll undan v\u00e4xtlighet runt omkring. H\u00e5ll marken borta fr\u00e5n syllvarvet. Se till att taket \u00e4r helt. L\u00e4gg g\u00e4rna galvad pannpl\u00e5t, det \u00e4r en bra ers\u00e4ttare f\u00f6r de gamla sp\u00e5ntaken.<\/p>\n Norr om denna lada st\u00e5r \u00e4nnu en liten timmerlada.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Byns historia Ett stort tack till Helena Wikberg p\u00e5 L\u00e4nsstyrelsen i V\u00e4sterbotten f\u00f6r denna text och att vi f\u00e5r l\u00e4gga ut den p\u00e5 v\u00e5r hemsida. Texten kom till efter en guidad rundvandring i byn. Degern\u00e4s \u2013 lite historik Namnet Degern\u00e4s betyder \u201dden digra\/ stora udden\u201d Byn \u00e4r medeltida och var f\u00f6rh\u00e5llandevis stor redan under 1500-talet.\u00a0 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/degernas.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22"}],"collection":[{"href":"https:\/\/degernas.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/degernas.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/degernas.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/degernas.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/degernas.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/degernas.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\n
\n
\n